Hej

Tråkigt att du har en sådan dålig erfarenhet av socialtjänsten. Det låter märkligt att du fått vänta i tre månader på ett svar på din ansökan. Enligt lag ska ansökan om ekonomiskt bistånd handläggas skyndsamt och det kan man ju inte anse att tre månader är. I min kommun ska en ansökan efter att den är komplett hanläggas inom 10 arbetsdagar. Det fanns kanske omständigheter som gjorde att du inte var berättigad till ekonomiskt bistånd. Antagligen visste din socialsekreterare inte vad hon skull säga till dig och drog till med ett kan man tycka lite dumt uttalande. Oavsett vad är tre månader skamligt om din ansökan var komplett.

Hoppas att du inte tvekar att kontakta socialtjänsten om du skulle behöva hjälp igen.

Det händer att klienter hamnar i märkliga och omöjliga situationer vid kontakt med myndigheter, s.k Moment 22. Ibland är det för att myndigheter inte har något fungerande samarbete mellan sig och därför skjutsas klineterna fram och tillbaka, utan att få den hjälp de behöver. Ingen vill eller anser sig vara den som bör ta ansvar för individen och den höga arbetsbelastningen gör att man anser att tiden inte finns till för att göra det där extra för dem som inte tillhör "distriktet". Principerna håller man hårt på, att hjälpa varandra finns ibland inte.

Det är svårt att vara flexibel i en organisation där man ska fatta beslut utifrån lagar och gällande praxis. Jag anser att det är viktigt att vi som myndighet kan vara flexibla eftersom vi arebtar med människor med så olika situationer och därför olika lösningar. Vi har den möjligheten, till viss del, eftersom vi ska göra individuella bedömningar, men det är samtidigt en risk. Vid individuella bedömningar är det otroligt viktigt att samtal förs med kolleger och ledning eftersom det ska vara lika för alla. Ändå är det svårt då det är människor som fattar beslut och vi har olka värderingar och erfarenheter med oss i bagaget. Detta påverkar våra beslut och vår förståelse för andras situation. Det är en svår balansgång och det är otroligt viktigt att fråga sig själv varför och på vilka grunder man ger ett visst besked eller beslut. Detta med anledning av att vi fattar beslut baserade på individens aktuella situation och om det ska vara rättssäkert gäller det att fatta beslut som inte delvis är fattade pga stress och irritation.

I vissa lägen kan man inom socialtjänsten inte bistå med någon ytterligare hjälp eller någon hjälp alls, eftersom vi är hindrade av lagen, praxis eller det faktum att den enskilde inte vill eller har förmågan att samverka. Det är otroligt svårt att behöva lämna sådana besked till människor som man vet har problem och har vänt sig till socialtjänsten som en sista lösning. Ibland räcker det med ett lyssnande öra, men oftats inte.

Det är viktigt att inte "skicka runt" klienter emellan olika myndigheter, det gynar inte någon och det ursprungliga problemet växer under tiden och blir svårare att lösa. För oss räcker det oftast med ett eller ett par samtal och det ska man kunna hitta tid till. I det långa loppet vinner vi alla på det. det kan ibland vara lätt att i stressen glömma att det är människor som man jobbar med, människor som påverkas negativt om vi gör ett dåligt arbete.

Squill.se. är en gratistjänst på Internet som ger barn och ungdomar råd och rekommendationer om det alias som de chattar med.  (se länk.)

Squill sajten är en sajt som är skapad av BRIS för att de tillsammans med dig vill skapa ett säkrare och roligare Internet!

Här kan du snabbt Squilla en ny kontakt innan du addar den till din kontaktlista för att få reda på om det är några andra barn och ungdomar som vill varna dig för den här personen.

Hos Squill kan du få tips och lära dig knep så att du inte råkar illa ut. Du lär dig att ifrågasätta de personer du möter på Internet och att inte lita på någon du inte känner. Är du osäker eller har frågor så kan du kontakta BRIS, se länk.

Hämtat från www.spelinstitutet.se  Varningssignaler

Spela är roligt – till en viss gräns. Gå inte över den!

Varningssignaler:

• Du spelar för mer pengar än du från början tänkt.
• Du tappar tidsuppfattningen när du spelar och upptäcker att det gått flera timmar trots att du bara tänkt spela en kort stund.
• Du slutar inte spela när du vinner, utan tänker att du nu har ”flyt” och ska vinna ännu mera och spelar på så sätt bort hela vinsten igen.
• Du blir irriterad när någon eller något stör ditt spel.
• Du återvänder till spel för att vinna igen pengar du tidigare förlorat. 

• Du ägnar allt mer tid åt att spela, tänka på spel, förbereda spel, ordna pengar till spel.
• Du ökar dina insatser för att uppleva samma känsla av upphetsning och spänning.
• Du ökar dina insatser när du vinner.
• Du har en stark tro på att du ska vinna en större vinst när du börjar spela, trots att chansen egentligen är mycket, mycket liten.
• Du tror att din förlust beror på att du inte förberett dig tillräckligt eller att du inte lärt dig spelet ännu. Du underskattar slumpens betydelse i spelet.
• Du spelar mer än vad du vill berätta för dina familj och/eller dina vänner.
• Du börjar ljuga eller berättar bara ”halva sanningar” för dina närmaste.
• Du prioriterar spelet före din familj, vänner, arbete. Du har svårt att avstå från att se spelprogram på TV, ett bingobesök eller liknande.

Ovanstående är hämtat från det internationella diagnostiska systemet DSM IV.

Känner du igen dig i några av dessa varningssignaler?
Stanna då upp och granska ditt spelande!
Ta kontakt med någon av våra spelberoendeföreningar eller
Ring till stödlinjen för spelare och anhöriga 020 – 81 91 00!

De svarar vardagar mellan kl. 10.00 och 21.00
Samtalen till linjen är gratis om man ringer från en vanlig telefon. ringer man från en telefonautomat kostar det tre markeringar, cirka tre kronor, oavsett hur länge man pratar.
Det går även att ringa från mobiltelefon, samtalet kostar ingenting extra.

Observera att svaren på frågorna inte skall uppfattas som ett entydigt svar på om du är spelberoende eller inte utan skall ses som en varningssignal.

Angående försäkringskassans hantering av sjukskrivningar 

Blir väldigt frustrerad när jag kommer i kontakt med Försäkringskassan. Vi tar emot många samtal från människor där försäkringskassan inte godkänner deras sjukintyg eller som i väntan på beslut står utan inkomster. Oftast handlar det om människor som är deprimerade eller har andra sjukdomar som kan uppfattas lite diffust.

Det är inte en okej hantering av människors situation som Försäkringskassan håller på med. De allra flesta människor har inte råd att vänta på pengar och beslut i flera veckor, ibland månader. Under tiden hänvisar försäkringskassan till socialförvaltningen när det inte borde vara vårt ansvar utan deras att se till att handläggningen är så snabb att man inte behöver vända sig till någon annan instans i väntan på beslut.

Det är ju helt vansinnigt. I vissa fall få individen vänta i flera veckor för att sedan mota ett avslag utan någon som helst förvarning eller möjlighet till att planera för sin situation. Det kan innebära oerhörda konsekvenser för den enskilde.

Hur det överhuvudtaget kan vara möjligt för en utomstående läkare att ifrågasätta den behandlande läkarens bedömning om sjukskrivning övergår mitt förstånd. Tänk den oro som detta lägger på den problematik som individen redan har. Det borde införas någon form av vite för handläggning över tio arbetsdagar och ändrad lagstiftning avseende översynen av läkarintyg och Försäkringskassan möjlighet att ogiltigförklara sjukintyg.

Det måste finnas ett annat sätt som inte försätter individer i ekonomisk knipa eller tvingar individer att söka ekonomiskt bistånd vid sjukdom. Har man ett sjukintyg från en legitimerad läkare ska detta inte kunna ifrågasättas och om det behöver ifrågasättas ska detta utredas under tiden som den enskilde erhåller sjukersättning. Det är inte okej att skuldbelägga människor och misstänkliggöra dem som lurendrejare. För det är de signalerna man sänder när man ogiltigförklarar ett sjukintyg.

De allra flesta är sjuka mot sin vilja och bara för att det finns några enstaka människor som utnyttjar systemet betyder det inte att Försäkringskassan nuvarande hantering är okej.

Det är ett anskrämligt beteende utan hänsyn till människor!!!!!!

Jag slutar aldrig att förvånas över Studenten. Ringde idag, hade tydligen varit på semester eftersom han ansåg att han behövde det efter den hårda termin han hade haft, det hade minsann inte funnits någon tid för att planera framtiden, ännu mindre sommarmånaderna. Nu hade han i alla fall sökt hela fyra arbeten. Men grattis!!! Vad skulle han nu göra? Varken pengar eller arbete. Ja vad ska man säga. Under mina studier hade jag inte en enda semester dag. Kände mig tvungen att berätta detta för Studenten som var MYCKET förvånad. Hur hade jag klarat det, var inte semester en laglig rätt. Inte lätt at hålla sig för skratt i sådana lägen, men frågan var allvarligt ställd.  Det är otroligt så lite ”ungdomen” av idag känner till om verkligheten. Ordet planering verkar inte finnas i deras vokabulär. Ja nu menar jag ju naturligtvis de Studenter som jag kommer i kontakt med. Långt i från ALLA är på detta viset. Den här låt gå mentaliteten fungerar ju när man går i skolan och inte behöver ta ansvar för någon annan än sig själv, i vissa lägen inte ens det. I en del skolor vet jag att man förbereder sina gymnasiestudenter på vad som komma skall och det är något som fler borde ta efter.  Som sagt så har jag en dålig dag blir det alltid roligare efter ett samtal med Studenten som ibland inte har koll på någonting och antagligen får en chock över allt som måste göras och de höga kraven som samhället har.

Lita inte blint på myndigheterna 

Såg en insändare från Therese Söderholm, kontaktperson Föreningen stulen barndom, idag 070710 i gratis tidningen City. Hon skriver om de felaktiga beslut som socialtjänsten fattar i framförallt barnärenden som tex. familjehemsplaceringar.  Hon går igenom journaler i olika ärenden och pratar med barn och vuxna. Hon menar att i 98 % av de fall hon är insatt i har det visat sig att myndigheten har gjort fel. Hon tar bland annat upp sina egna upplevelser av familjehemsplacering och myndighetens felaktiga agerande i hennes ärende. Om placeringar den specifika Socialtjänsten gör och har gjort i familjehem trots otaliga polisanmälningar. Hon talar om hur svårt det är för den enskilde att få uppmärksamhet i de egna ärendena och att det enbart är de spektakulära situationerna som blir uppmärksammade. Hon anser att svenska folket måste öppna ögonen och säga ifrån när någonting inträffar, att man inte ska gå runt och tro att Socialtjänsten alltid har rätt.

Det vore intressant att veta exakt vilka fel hon anser att socialtjänsten har gjort i de olika ärendena. Inte för att jag är övertygad om att hon har fel utan för att jag är nyfiken. Barn ärenden är fruktansvärt svåra. Dels pga. att man går in i familjers liv och påverkar, man fattar ibland beslut som tex. föräldrarna inte anser är rätt. I vissa fall kan man ingenting göra därför att föräldrarna inte vill ha med socialtjänsten att göra och man har inte lyckats motivera dem till ett samarbete samt att det inte finns fog för ett omhändertagande. Jag kan inte yttra mig i ärenden som jag inte känner till men jag vet att ett omhändertagande enligt LVU eller en placering enligt SoL inte fattas lättvindigt. Det ligger mycket arbete bakom sådana beslut och de är aldrig lätta att fatta. Sådana ärenden väcker mycket känslor hos social arbetaren och framförallt hos dem beslutet omfattar. Det är svårt att veta om man fattar rätt beslut, men i det läge man befinner sig i just då är det rätt och sådana beslut ska alltid följas upp och omvärderas.

När det gäller familjehem låter det helt otroligt att Socialtjänsten fortsätter att placera barn trots polisanmälningar. Jag blir nyfiken på vad det är för sorts polisanmälningar, kanske har det med Socialtjänstens beslut att göra. Familjehemmen går igenom en omfattande utredning innan de har rätt att ta emot barn.  Naturligtvis förekommer det fall där det senare visar sig att familjehemmet kanske inte var lämpat för att ta emot barn som befinner sig i kris och behöver ett särskilt omhändertagande. Det krävs mycket av ett familjehem då de inte enbart tar emot ett barn eller tonåring som befinner sig och kris och kanske inte vill vara där eller inte förmår ta emot den närhet som familjehemmet vill ge, de öppnar även sitt hem för de föräldrar som för tillfället inte förmår ta hand om sitt barn. En del föräldrar vill ha hjälp av Socialtjänsten och arbetar för att åter kunna bo tillsammans med sitt barn, andra ser inte de behoven barnet har eller det faktum att de i nuläget inte kan tillgodose barnets behov och därmed skadar barnet.

Det finns alltid två sidor av en sak och jag säger inte att Socialtjänsten alltid har rätt. Vi är mänskliga och kan göra fel. Det hemska är att när Socialtjänsten gör fel  blir det fruktansvärda konsekvenser för den enskilde. Det är viktigt att Socialtjänsten kan erkänna när fel har begåtts, men man ska vara medveten om att eftersom vi är låsta av sekretessen kan Socialtjänsten inte klargöra varför man har handlat som man gjort i det enskilda ärendet. Sekretessen är till för att säkerställa rättssäkerheten hos den enskilde inte för att skydda Socialtjänstens organisation eller enskilda socialarbetare.

Alla myndigheter mår bra av att ifrågasättas, annars finns risker för korruption och diktatoriskt beteende och det vill inte någon av oss ha.

Man blir verkligen ödmjuk av att arbeta med människor som lever under svåra förhållanden. Fick idag kontakt med en kvinna vars man plötsligt gått bort i hjärtinfarkt. Dotter och kvinnan har svårt för att förstå vad som har hänt och mår väldigt dåligt. Ändå lyckas kvinnan samla ihop sig så pass att hon orkar ta kontakt med socialen för dotterns skull då hon tror att de behöver någon samtalskontakt. Kvinnan står utan ekonomiska medel och närstående. Samtidigt som man vill hjälpa kvinnan omedelbart måste byråkratin ha sin gång och det är otroligt svårt att ställa dessa praktiska frågor till någon som befinner sig i kris. Det handlar tillslut om en bedömnings fråga. Vad är viktigt att veta just nu, vad kan vänta och vad behöver kvinnan och dottern för hjälp i dagsläget.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att du och din dotter hittar tillbaks till någon form av lycka så småning om. Tänker på er. Imponeras av din styrka.